Skandinavisk skönhet

skandinavisk skönhet

Enkel, minimalistisk och utan extra krusiduller. Lagom skandinavisk skönhet är nästa stora grej för konsumenter som tröttnat på förvirrande förpackningar och tidsödande beautyrutiner. Vi svenskar, och Skandinavien i övrigt, har ju redan ett bra rykte utomlands. Socialister gillar att lyfta vårt välfärdssystem till skyarna, sportfånar har full koll på Björn Borg eller Zlatan och filmintresserade idoliserar Greta Garbo eller yngre Oscarsvinnare såsom Alicia Vikander. Kikar jag på min Spotify har det så kallade svenska musikundret gjort stort avtryck därinne, precis som det skandinaviska modeundret har vandrat in i min garderob. Kort sagt, Skandinavien kan verkligen leverera. Så även i skönhetssammanhang, där marknadsföring- och undersökningsföretaget Mintel i oktober 2019 publicerade en rapport som konstaterade att det också finns ett skandinaviskt skönhetsunder. Enligt rapporten är skandinavisk skönhet någonting som är typiskt lagom, både vad gäller förpackningsdesign och antalet ingredienser. Kärnan i skandinavisk skönhet, skriver Mintel, är enkelhet tillsammans med praktiskhet och funktion med syftet att ha en minimalistisk skönhetsrutin.

Ja, när det gäller att förpacka det svenska skönhetsundret får designen gärna vara minimalistisk och enkel i sitt formspråk samt kännas både praktisk och funktionell att använda. Kikar vi på den skandinaviska skönhetshyllan dignar den också över av beautymärken som satsat på en ren och minimalistisk förpackningsdesign med stor framgång, som till exempel Emma S, Löwengrip, Maria Åkerberg, Nuori, Rudolph, Estelle & Thild, Acasia Skincare, Skintology Stockholm, Skinome Project och Maria Nila. Och visst känns de snygga, men en annan anledning till att hålla förpackningarna strama utan överflödigheter är att vi konsumenter gillar produkter som är enkla att både förstå och att använda. Krångliga instruktioner må vara en framgångssaga när det gäller möbler från Ikea men i skönhetshyllan? Nej tack.

Och det är inte bara designen som är minimalistisk inom S-beauty, också ingredienslistan får gärna vara kort utan onödiga tillsatser. Däremot får den gärna vara full med typiskt inhemska ingredienser, hämtade från den nordiska faunan. Både finländska Lumene och norska Eleni & Chris lägger med förkärlek ner nordiska ingredienser i sina kompotter (bland annat hjortron) medan svenska skönhetsmärket Isadora just nu håller på att rebranda sitt märke för fullt – både vad gäller varumärkeskommunikation och ingredienser – för att konsumenterna inte ska missa märkets svenska ursprung.

Varför är då skandinavisk skönhet nästa stora grej? Enligt rapporten från Mintel är en av anledningarna den lika populära som invecklade k-beauty-trenden med sin avancerade hudvårdsrutin i tio olika steg med lika många produkter har fått konsumenter att börja leta efter alternativ som känns mindre krångliga. Att lagom är bäst är ingenting nytt för oss svenskar men utomlands har begreppet, liksom det danska mysuttrycket hygge, rönt stor uppmärksamhet. Exotiska ingredienser och tankesätt har ju också en tendens att skapa nyfikenhet och eventuell hype. Därför är det egentligen inte så konstigt att vi svenskar vurmar för acaibär i vår kost medan människor i andra länder suktar efter glaciärvatten i sina skönhetsprodukter.

Här hemma i Norden ligger kanske inte svaret till det skandinaviska skönhetsundret i våra badrumsskåp utan snarare i vårt kulturhistoriska arv. Vi nordbor har traditionsenligt levt en ganska enkel tillvaro, utan att överdriva saker och ting. Jantelagen är ju onekligen ett symptom på just detta. Vårt skandinaviska sätt att leva har också varit ett väldigt aktivt med nyttiga matvanor och mycket fysisk motion. Och visst rör jag på mig mycket och ofta, inte minst genom mitt skandinaviska leverne. Men innan Volvon rullar ut från parkeringen, med Robyn i stereon och Ganni/Filippa K/Acne på kroppen, unnar jag mig en praktisk, funktionell och enkel skönhetsrutin framför badrumsspegeln. Numera har även den en skandinavisk, minimalistisk och mycket lättförståelig framtoning.

In English: Made in Scandinavia.

* Det här är en kortare och omarbetad version av en artikel som först publicerades i Daisy Beauty 6:2019.

Plastpanik


För tio år sedan, långt innan vi hade hört talas om begreppet flygskam, letade min man och jag efter exotiska platser att besöka på vår bröllopsresa. Ett tips var att absolut inte besöka Bali under januari, eftersom stränderna då alltid översvämmades av stora mängder inblåst plast från Indiska oceanen.

Spola fram klockan ett decennium och den där plasten är inte bara ett romantiskt irritationsmoment, även den har blivit en skam. Plastskammen. Idag är det ohyggligt fult att som företag använda sig av plast. McDonald’s har plockat bort sina sugrör, SJ har ersatt sina plastbestick med trävarianter och hos Clarion finns bara tandborstar tillverkade i mjukfilat virke. Samma trend pågår självklart i skönhetsbranschen, där allt fler märken börjat ta ett större miljö- och plastansvar. För medan det flyter omkring ett plastberg tre gånger större än Frankrike utanför Kaliforniens kust menar en rapport från World Economic Forum att det kommer finnas mer plast än fisk i våra världshav år 2050. Ett sätt att stå emot denna skrämmande utveckling är att fiska upp och återvinna plast som ligger i haven, så kallad ocean waste plastic (OWP). Exempel på företag som anammat OWP i sina förpackningar är REN Skincare, Herbal Essences och Gosh som använder sig av 20-25 procent respektive 40 procent OWP i vissa förpackningar. Hårvårdsmärket Kevin Murphy går ännu längre och har lovat att samtliga, det vill säga 100 procent, av deras förpackningar ska bestå av OWP-plast innan året är slut.

Vill du inte fiska havsplast kan du istället välja trenden att ersätta plasten i förpackningarna med bambu eller sockerrör, ett val som bland andra svenska Björk Hair och hawaiianska Mahalo Skin Care gjort. Brittiska groomingmärket Bulldog har till och med en rakhyvel i bambuträ. Snyggt, trendigt och framförallt mer miljövänligt.

Och smekmånaden? Vi åkte ändå till Bali, fast i augusti. Och med gott miljösamvete, eftersom några av våra vigselgäster var progressiva nog att koldioxidkompensera vår flygresa i bröllopspresent. Och sen levde vi lyckliga i alla våra dagar.

In English: The plastic-shaming has reached the beauty industry.

* Den här krönikan publicerades för första gången i Daisy Beauty Professional 2:2019.

Det våras för foundations

Jag minns inte från vilket märke min första foundation kom men jag kan säga att den varken gjorde mig eller min hud någon tjänst. Tvärtom hade den helt fel nyans för mitt bleka tonårsansikte, innehöll uttorkande ingredienser och krackelerade totalt innan lunch. En realitet som dagens foundation-noviser inte behöver få uppleva. Tvärtom. Forskningen har gått framåt och så har också utbudet av foundations. Fattas bara annat, med tanke på hur populär underlagscrèmen faktiskt är. Enligt researchföretaget Statista använde 106 miljoner amerikanska kvinnor en foundation under 2018. Det är 63 procent av hela den kvinnliga befolkningen.

Jag gissar att siffran är ungefär samma i Sverige. Jag tror också att samtliga amerikanska ladies fick kämpa för att hitta rätt foundation. Det är en tuff uppgift, den stora efterfrågan till trots. Foundations som både passar hudnyans och hudtyp och dessutom utför smärre mirakel vad gäller glöd, fina linjer och flottiga t-zoner är sällsynta. Förhoppningsvis kommer jakten dock att bli lättare inom en överskådlig framtid, eftersom det äntligen har börjat hända saker på foundationfronten.

Länge var det till exempel svårt att hitta foundation i mörkare nyanser. Rihannas beautymärke Fenty Beauty orsakade en mindre revolution när det i september 2017 lanserade foundation i hela fyrtio nyanser, där ett ovanligt stort fokus låg på mörkare färger. Flera andra, bland andra Clarins, Huda Beauty och Marc Jacobs, följde snabbt efter med foundations i mörkare färgskalor. Snacka om att rädda ansiktet.

Men det räcker inte bara att ha ett brett färgsortiment, för att sticka ut ännu mer i konkurrensen lanseras allt fler foundations i nya konsistenser, som i stick från Westman Atelier eller balm från Giorgio Armani. Och eftersom trenden med personlig anpassad beauty fortfarande står stark har flera märken, bland andra Dior och La Prairie, valt att satsa på formuleringar som går att applicera i flera lager och därmed skapar en skräddarsydd effekt. Absolut inte att förglömma är så klart också k-beauty-fusionen mellan hudvård och makeup, där allt fler foundations är kryddade med nyttiga ingredienser såsom hyaluronsyra och C-vitamin. Instagramable är ju bara förnamnet. Det är tur för mig att sociala medier inte var uppfunna år 1996.

In English: The modern day foundation is so much more than just a foundation.


* Den här krönikan publicerades för första gången i Daisy Beauty Professional 1:2019.

Mascaran är död, länge leve mascaran!

Det finns ingenting jag värdesätter lika högt i min sminkritual som min mascara. Volym, längd och sotigt svart – när gäller mina ögonfransar vill jag ha extra allt. Och jag är inte ensam. Mascaran är, för väldigt många av oss, makeupens mest heliga graal. Faktum är att en kvinna, i genomsnitt, spenderar 30 000 kronor på mascaror under sin livstid. Därför är det uppseendeväckande att flera nya makeupmärken väljer att skippa mascaror helt och hållet. Rihannas skönhetsmärke Fenty Beauty erbjuder ingen mascara, liksom Kylie Cosmetics, Anastasia Beverly Hills, Jeffree Star och Huda Beauty. Samtidigt såldes det mascaror för närmare 80 miljarder kronor under 2017, enligt analysföretaget Euromonitor international.

Varför väljer då del beautymärken att stå kvar på perrongen när mascaror, uppenbarligen, går som tåget? Jag misstänker att det beror på att det kostar rackarns mycket tid och pengar för att ta fram en mascara. Inte nog med att mascaracrèmen måste hålla hög kvalitet, borsten som fördelar crèmen (eller formulan) måste också hålla måttet. Dessutom måste formulan och borsten fungera väl ihop. Hylsan måste också släppa ifrån sig lagom mycket formula på borsten så att den senare kan prestera sitt allra bästa. Låter det som en hel vetenskap? Det är det också. Att tillverka och lansera highlighters på löpande band är helt enkelt både enklare och billigare än att labba loss med mascaror. Fast med tanke på vad Rihanna, Anastasia Soare och de andra drar in i månaden tycker jag att deras beslut inte bara är ren lathet, det är direkt dumt. Och kanske lite fegt?

En annan orsak kan vara den ökande trenden med fransförlängningar, lash-lifts och lösögonfransar. En trend som gör mascaror överflödiga och något som säkert Jeffree Star och Kylie Jenner provat på både en och två gånger. Vi ska inte heller glömma bort att Huda Beauty började sin storhetstid med just lösögonfransar. Allt fler väljer alltså att skippa mascara för fuskfransar men jag är fortfarande svag för svärta, längd och volym på tub. Tomas Lenneryd, en av Sveriges mest kända makeupartister, tipsade mig en gång om att varje kvinna borde investera i en mascaragarderob – en med naturlig effekt för lugna dagar, en lagom rivig variant för mellandagar och en riktig dramaqueen för intensiva dagar (och kanske nätter). Jag är benägen att hålla med. Alla är välkomna ner i min necessär. The more, the merrier.

In English: The mascara is dead, long live the mascara!

* Den här krönikan publicerades för första gången i Daisy Beauty 7:2018.

Mera mångfald – och fler foundations – åt massorna

”Alla ska med”. Kommer du ihåg Socialdemokraternas slogan inför valåret 2006? Samma tanke slog mig när jag fick höra att det amerikanska skönhetsmärket Glossier bestämt sig för att utöka sitt nyansutbud på både deras foundation, concealer och ansiktspuder. Glossier är långt ifrån ensamma, eller ens först, att komma på tanken att erbjuda många färgnyanser på sina basprodukter. Jag återkommer till det alldeles strax. Vad som däremot gör Glossiers val värt att uppmärksamma är att det amerikanska skönhetsmärket, som först började som en blogg för snart nio år sedan, är ett av de störst växande skönhetsmärkena just nu och därför har en lite extra stor betydelse i beautybranschen. Under 2018 tjänade Glossier, åtminstone enligt grundaren Emily Weiss, över 90 miljoner i vinst. En framgångssaga och en trogen kundgrupp som märket byggt upp på bland annat peppiga slogans och inkluderande marknadsföring, både vad gäller tilltal och val av modeller.

Ett annat skönhetsmärke som är minst lika bra på att vara peppigt och inkluderande är Rihannas succélansering Fenty Beauty, ett märke som verkligen gjort avtryck när det gäller nyansutbudet. I september 2017 lanserades Pro Filt’r Soft Matte Longwear Foundation i hela fyrtio nyanser, idag har familjen växt till femtio. Femtio! Under 2017 och alla år innan dess låg det genomsnittliga nyansutbudet på cirka åtta-tolv olika foundationfärger. Fast inte heller Fenty Beauty var först med att erbjuda foundationfärger i stor skala. MAC Cosmetics foundation Pro Longwear fanns i 43 nyanser medan Make Up For Evers foundation Ultra HD och Maybellines foundation Fit Me bägge fanns i 40 nyanser innan Pro Filt’r Soft Matte Longwear Foundation såg dagens ljus. Och foundationfärgerna fortsätter att öka. Diors senaste foundation Dior Forever Skin Glow som lanserades i januari finns i hela 67 nyanser.

Mycket av uppståndelsen kring Fenty Beautys lansering låg inte bara i antalet foundationnyanser, utan också i det faktum att det erbjöds ett flertal nyansalternativ för mörkhyade konsumenter. Att hitta foundations för mörkare hudtoner var tidigare väldigt svårt, inte minst i Skandinavien där skönhetsföretag baserade utomlands verkade tro att alla skandinaver levde sina liv som ljushyade vikingaättlingar. Det gjordes dock försök på hemmaplan att förändra den bilden. Svenska Maréna Beauté lanserade makeup för mörkare hudtoner redan 2015, medan Färg följde efter i januari 2017. Och bland utländska skönhetsmärken erbjöd till exempel Bare Minerals mineralfoundations i en handfull mörkare färger på den svenska marknaden. Ja, exempel på mörkare foundationnyanser fanns redan men det var Rihannas inkluderande beslut (och efterföljande uppmärksamhet, uppskattning och försäljningssiffror) som utan tvekan gjorde störst avtryck. Spola fram ungefär ett och halvt år och du hittar ett betydligt större nyanssortiment hos bland andra Clinique, Estée Lauder och Clarins än vad du gjorde före Fenty Beauty. Faktum är att Diors foundation Backstage, Revlon foundation Flesh liksom Cover FX och deras Power Play foundation också finns i fyrtio olika nyanser. Gissa hur många nyanser som makeupsvampens Beautyblenders hyfsat USA-nylanserade foundation Bounce finns i? Just det, fyrtio. Slump eller medvetet, vem vet? Frågan är ifall det ens spelar någon roll. Huvudsaken är att skönhetsbranschen har blivit mer inkluderande. Eller?

(Cover Girl gick för övrigt ännu längre i december 2018 och lanserade inte bara foundation för mörkare hudtoner, faktum är att hela kollektionen med namnet Full Spectrum erbjuder makeup såsom ögonskuggor, läppstift och eyeliners som med sina färgstarka pigment och återfuktande ingredienser är tänkta att enbart rikta sig till en lite mörkare hudnyans.)

Faktum är att förändringens vindar inte bara blåser i beautyvärlden, också modebranschen har blivit mycket mer inkluderande – inte minst under 2018. Att Rihanna återigen plöjde ny modeveckamark genom att låta modeller i alla storlekar visa upp hennes underklädesmärke Savage x Fenty på catwalken i New York säger mig inte bara att Rihanna är en modig visionär med sunda värderingar, hennes modebeslut kommer mest troligen också att skapa liknande effekter på catwalken som hennes Pro Filt’r Soft Matte Longwear Foundation gjort på skönhetshyllan. Andra exempel på en modebransch i förändring är det brittiska skoföretaget Freed of London, som som efter 90 år i branschen plötsligt bestämde sig för att utöka sitt utbud av rosa och hudfärgade balettskor med fler nyanser i brunt och brons. Amerikanska Vogue lät en afroamerikansk fotograf fotografera omslaget för första gången under tidningens 125 år långa historia medan modeller med mörkare hudnyans fick de prestigefyllda uppdragen att avsluta höstvisningarna hos både Chanel och Christian Dior, där den sista dessutom bar håret i dreadlocks. Enligt The Fashion Spot hade modeveckorna för våren 2019 i både Milano, Paris, London och New York faktiskt mest mångfald någonsin. Hela 36,1 procent av alla modeller som anlitades för catwalkpromenad hade mörkare hudfärg. För fyra år sedan, när The Fashion Spot började föra statistik över modemångfalden, var samma siffra 17 procent.

Cyniker har förstås en poäng i att skönhetsbranschen bara har blivit mer benägen att lansera bredare färgsortiment eftersom de plötsligt har insett att det finns stora pengar att tjäna, snarare än att de vill bidra till ett mer inkluderande samhälle. Att Naomi Campbell, trettio år in i sin karriär som framgångsrik supermodell, först i höstas fick sitt första skönhetskontrakt någonsin (hos NARS) kan ha både nobla och mindre nobla anledningar. Men precis som i skönhetsbranschen finns det också i modevärlden kritiska röster som menar att mångfalden bara är en trend och/eller ett marknadsföringsknep från modehusen i hopp om att sälja mer kläder och accessoarer. Trick eller trend så går iallafall utvecklingen framåt. Någon annan som minns våren 2008 när Diane von Furstenberg under stor uppståndelse beslöt sig för att anlita åtta fotomodeller med mörk hudfärg till sin modevisning? Det svårt att tänka sig att samma taktik skulle medföra fullt lika mycket uppmärksamhet 2019. Mycket kan fortfarande bli bättre men det faktum att det plötsligt finns en större mångfald, både på catwalken och i skönhetshyllan, ska inte bara betraktas som trendigt. Förhoppningsvis ska det också betraktas som någonting alldeles självklart. Alla ska med.

In English: Diversity is the new black in the world of beauty and fashion.

Trenden modehus + skönhetsmärke har bara börjat


Det var torsdagen den 10 november 2005 och mitt hjärta bultade av shoppingångest inne i en H&M-butik i centrala Stockholm. Jag hade precis lyckats rycka åt mig en tröja från Stella McCartneys gästkollektion för klädkedjan, bara för att inse att plånboken låg glömd hemma. Ångesten visste inga gränser. För visst gör de något särskilt med oss, de där hajpade samarbetena mellan kändisar och modehus?

Även i skönhetssvängen har kändisar haft hög status, inte minst i doftsammanhang. Den allra första kändisdoften brukar tillskrivas Sophia Loren år 1981 men det var Jennifer Lopez lansering av doften Glow år 2002 som drog igång trenden på allvar. Plötsligt skulle alla (A, B eller C-kändis) ha en egen doft, där bästsäljarna kom från bland andra Britney Spears, Rihanna och Naomi Campbell. Det lanseras fortfarande kändisdofter (bara i år från exempelvis från Sarah Jessica Parker, Elizabeth Taylor och Ariana Grande) även fenomenet tappat rejält i både credd och popularitet. En rapport från National purchase diary (NPD) visar att kändisdofter enbart i Storbritannien sålde för 140 miljoner svenska kronor mindre 2017 än året innan, ett tapp på hela 22 procent. Hela parfymmarknaden ökade dock med 1,4 procent, vilket betyder att vi gärna köper dofter men inte från kändisar. 2018 spenderar vi allra helst pengar på en doft (eller makeup!) från ett modehusmärke som gör ett gästspel hos ett sminkmärke. En perfekt lösning för båda parter, eftersom det är dyrt för modemärken att lansera beauty samtidigt som skönhetsmärkena behöver extra exponering i den växande konkurrensen. Och det går bra. När Proenza Schouler tidigare i år släppte doft tillsammans med Lancôme blev succén så stor att hiten följdes upp med makeup. Isabel Marant släppte, lagom till modeveckan i Paris, sminkprodukter tillsammans med L’Oréal medan Lulu Guiness designade en stylingtång med Ghd för för Rosa Bandet i oktober. Vem vet, snart kanske vi kan måla munnen röd med Louis Vuitton, smörja in ansiktet med Balenciaga eller dofta som Goyard? Tro mig, modehustrenden har bara börjat.

Hur det gick med min Stellatröja? Strax efter tröjstressen följde faktiskt en riktig snilleblixt. Jag gömde tröjan på den ödelagda barnavdelningen, hämtade plånboken och fick med mig tröjan hem. Slutet gott, allting gott.

In English: In the world of beauty, fashion brands are the new celebrities.

* Den här krönikan publicerades för första gången i Daisy Beauty 5:2018.

Föroreningar är lika med big business i skönhetsvärlden


Påminner din hudvårdsarsenal om min? Jag skriver arsenal med flit, det pågår verkligen ett krig därute. Och då menar jag inte bara fajten mot rådande säsong med det överhängande hotet om torr, glåmig och livlös hud. Med tanke på att anti age-crèmer är världens mest sålda hudvårdsprodukt slåss också de allra flesta av oss med näbbar och klor mot tidens tand och dess fina linjer och pigmenteringar (FYI: Enligt undersökningsföretaget Orbis beräknas den globala anti age-marknaden vara värd 2700 miljarder kronor år 2021). Continue Reading

K-beauty: Är trenden över?

Har du också fyllt någon eller några hylldecimeter i badrumsskåpet med skönhetsprodukter från Sydkorea? Du är långt ifrån ensam. Den lilla republiken, drygt lika stort som halva Norrland, har de senaste åren intagit tronen som världens mest inflytelserika land i skönhetsbranschen, både vad gäller produkter, ingredienser och uppfinningar. Continue Reading

När skönhet blir politisk

På valdagen den 9 september smög jag bakom den gröna skärmen för lägga min röst på det parti som jag tyckte skulle göra jobbet bra. Var du också noga med att ingen skulle få se dina valsedlar? Att hålla en låg politisk profil är ganska jantesvenskt, det är få av oss som på lunchrasten skulle skaldera ”jag älskar liberalerna!” eller ”Stefan Löven är bäst!”. Garderobsmässigt har vi, intressant nog, ett helt annat beteende. Continue Reading